Vår Atlasbehandling bygger på Atlantomed-metoden. Vi startar med en noggrann undersökning. Sedan behandlas muskler och bindväv utefter hela ryggen och nacken med värme och djupverkande vibrationsmassage. Primärt behandlas punkter i muskelgruppen nackrosetten, omkring översta nackleden där skallen vilar mot atlaskotan.
Vi utför inga ryck eller knäckningar.
Elektrolyter är salter. Dessa är elektriskt laddade och kan överföra nervsignaler. När salterna löses upp i vatten bildas det en elektriskt ledande lösning. På så sätt kommunicerar cellerna. De viktigaste elektrolyterna är natrium och kalium, men även magnesium och kalcium samt klor är viktiga elektrolyter. Salt håller kvar vätskan i kroppen. Längre ner i texten förklarar vi skillnaden mellan salt och natrium.
När man förlorar eller får för lite elektrolyter förlorar man även vätska – och naturligtvis tvärtom. Svettning är den avgörande faktorn vid vätskeförlust, men vi förlorar även en hel del vätska genom andningen. I rum med effektiv aircondition kan det bli avsevärda mängder och eftersom luften känns kall tror man inte att man förlorar vätska. Långa resor med bil med aircondition på kan orsaka detta, såväl som vistelse i rum/hotell med effektiv aircondition. Luften blir kall men torr. Man svettas inte men vätskeförlusten är ändå markant genom andningen.
Svettning är kroppens sätt att kyla ner sig. Om man slutar att svettas i värmen ligger man dåligt till. Det antyder både salt och vätskebrist. Det börjar märkas genom att svetten blir klibbig. Man hanterar det genom att ta antingen salt eller kalium, eller båda och dricka mycket vatten.
Effekten är annars i ökande grad utmattning, svaghet, matthet, illamående, huvudvärk, ryckningar, skakningar, kramper, spasmer, oregelbundna hjärtslag, förvirring.
Träning över en timme kräver vätskeersättning med elektrolyter. Man kan förlora upp till 5 gram natrium (12 gram bordssalt) under intensiva och långa träningspass.
Man förlorar närmare 1 gram natrium (2,5 g salt) per liter svett, 200 mg kalium, 20 mg kalcium och 1,5 mg magnesium.
Att enbart dricka vatten hjälper knappast. Salterna håller kvar vätskan i kroppen, och svettas man ut dessa rinner vattnet bara rätt igenom kroppen, och man kissar ut det nästan omedelbart efter att ha druckit vatten.
Äldre människor drabbas lättare av uttorkningsvärmeslag. Det beror oftast på att njurarna, som i sin tur reglerar vätske- och elektrolytnivåerna, inte fungerar som de skall.
Små barn är mycket känsliga för vätskeförluster.
Personer som jobbar på tak och vägarbetare drabbas ganska snabbt av värmeslag om de inte ersätter förlusterna med vatten och elektrolyter, främst salt och kalium.
Vi hörde talas om en svensk racerbåtsförare i Dubai som körde med nedfälld plastkupol under ett internationellt lopp. Han kunde inte ta sig upp ur båten efter loppet. En person gav honom ett antal salttabletter att tugga på. Efter bara några minuter kunde han resa sig.
Det viktiga är egentligen balansen mellan natrium och kalium. Salt i form av natriumklorid består av en förening mellan natrium (40%) och klor (60%). Man räknar ut salthalten genom att multiplicera natriumhalten med 2,5 eller natriumhalten genom att dividera salthalten med 2,5. 2 gram natrium är alltså lika med 5 gram salt.
Föreningen löses upp i kroppen och bildar joner, elektriskt laddade partiklar.
Överflödet av natrium saktar ner cellernas förbränningshastighet. Ju mer natrium man får i sig desto mer vätska samlar man på sig i kroppen och desto mer får hjärtat jobba och blodtrycket kan öka om en kraftig obalans mellan natrium och kalium råder. En korrekt balans mellan kalium och salt är viktig för hjärtats funktion och energiförbränningen. Kroppen behöver knappt dubbelt så mycket mer kalium än natrium.
En världsomfattande studie på 100 000 människor under fyra år från 18 länder visar att de som höll sig friskast var de som åt mellan 7,5 och 15 gram salt per dag. De som åt mindre eller mer drabbades oftare av hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar 6 gram salt per dag.
En annan faktor är att det inte är saltet som är boven när det gäller ”faran med saltet”. Det är ”skräpmaten” i sig, med vegetabiliska fetter som steks med för hög temperatur vilket kan bilda transfetter, samt övriga tillsatsmedel och dåliga råvaror. Detta hade man inte tagit hänsyn till i studierna. Man ”trodde” att det var saltet och struntade i övriga faktorer.
Man bör använda riktigt havssalt som har en mängd spårmineraler vilka många fungerar som elektrolyter. Vanligt vitt bordssalt är raffinerat.
Särskilt för nordbor som kommer till varmt klimat är det viktigt att ta extra salt om man känner av illamående, matthet och huvudvärk vilka är några av symtomen som många råkar ut för när de åker till varma länder eller svettas mycket. Ta och pröva vanligt salt först, hjälper inte det så skall man pröva kalium (potassium på engelska).
Många människor har spenderat hela sitt liv med hög halt av natrium och låg halt av kalium. Således tycker de att det är normalt att vara trötta. De kan också ha vant sig vid muskelspasmer och andra symtom. Har man kramper kan man magnesium hjälpa, om inte det hjälper tar man kalium.
Högt intag av natrium tenderar att påskynda förlusten av kalium och magnesium, och möjligen kalcium.
Om man äter ”vanlig” mat på restaurang eller tillagar maten själv och ”kryddar” med vanligt bordssalt (natrium) så är det så gott som omöjligt att inte få i sig för höga hav natrium i förhållande till kalium vilket är skadligt för cellerna och kan göra dem så ineffektiva att hela kroppsenerginivån sänks. Man kommer då att lagra oförbränd mat som fett och riskerna ökar för hjärtattacker, slaganfall, stark fetma och andra oräkneliga åkommor. Om man inte kan minska saltintaget bör man ta ett extra kaliumtillskott.
Forskare vid Harvard Medical School mätte aktiviteten på den så kallade natrium-kaliumpumpen i cellerna. Natrium som elektrolyt förekommer mest utanför cellerna; kalium förekommer mest inne i cellerna. Kroppen behöver mer kalium än natrium. Denna ”pump” kontrollerar transporten av natrium och kalium till och från cellerna samt styr sådana processer som upptagningen av näringsämnen i tarmen och nervtransmittorer i hjärnan. När natrium-kaliumpumpen fungerar som den skall så bränner den kalorier och producerar upp till 50 procent av all värme som kroppen skapar.
Det finns en hel del kontroverser runt salt. Den medicinska vetenskapen påstår envist att vi äter för mycket salt och att vi måste dra ner på intaget. Men det börjar komma fram en hel del uppgifter som säger att vi faktiskt äter för lite salt om vi skall gå efter Livsmedelsverkets rekommendationer på max 6 gram salt. Vi skall se på en del uppgifter om detta. (1)
Kroppen reglerar saltöverskottet själv, man lär ha kapacitet att utsöndra 100 gram salt per dag. Om man äter mer än 50 gram säger kroppen ifrån och man kräks. Äter man för mycket salt blir man törstig och dricker vatten och kissar ut överskottet.
Man kan inte dricka saltvatten om man råkar ut för skeppsbrott för då får man i sig mer salt än man kan göra sig av med eftersom vattnet inte späder ut saltet. Det måste vara sötvatten.
Man utsöndrar 10-18 gram salt per dag. Men om man bara skall äta 6 gram så råkar man ut för saltbrist. Om man förlorar mer än 20 procent av saltet i kroppen dör man. Kroppen innehåller 50 gram salt totalt. Om man bara skulle få i sig 6 gram salt per dag så råkar man riktigt illa ut. Matematiken är klar. Men nu blir det inte så eftersom vi får i oss tillräckligt genom maten.
Men barn och äldre, idrottare och sjuka, i synnerhet njursjuka, kan råka illa ut. Man skall dock vara mycket försiktig med att ge bebisar och små barn för mycket salt, då deras njurar inte utvecklats tillräckligt.
Att salt inte höjer blodtrycket är nog vederlagt tillräckligt. Det är baserat på mycket dåliga studier. Man har inte tagit hänsyn till faktorer som skräpmaten i sig. Enbart tittat på saltet. Ett för högt saltintag regleras alltid genom utsöndring av njurarna. Troligen kan det vara så också att för lite salt ökar blodtrycket. Men vi måste nog definiera vilket salt vi pratar om. Vanligt bordssalt är raffinerat och befriat från alla viktiga mineraler som hjälper till att reglera blodtrycket. Om man äter mindre än 6 gram salt per dag måste kroppen utsöndra blodtryckshöjande hormoner. Läkaren skriver då ut blodtryckssänkande mediciner som blockerar dessa hormoner.
Cochrane släppte en studie år 2011 som var en sammanställning av 167 studier där man undersökte effekten av lågt saltintag på blodtrycket. Hos friska personer sjönk det med en procent och på personer med högt blodtryck med 3,5 procent. Effekten är meningslös och lågt saltintag är farligt på andra sätt. (2)
New York forskaren James DiNicolantonio skriver i sin nya bok att för lite salt ger oss sköra ben och minnesproblem. Han menar att varningar för högt saltintag är både fel och farligt. Han refererar bland annat till de länder som har högst saltintag, Japan, Korea och Frankrike. De lever längst och har minst hjärt- och kärlproblem. Han menar att det inte är saltets fel, det är sockret som leder till högt blodtryck. (3)
Debatten och kontroversen kommer att fortsätta, men precis som med varningarna för fett, så lutar det nog åt att saltet är till nytta. Läkemedelsbolagen tjänar oerhört mycket pengar på blodtryckssänkande mediciner och vinner inget på att sänka blodtrycket med andra medel.
Källa: Vitala Nyheter, Bättre Hälsa Nyhetsbrev / copyright Bättre Hälsa AB
Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Där får du bland annat hälsotips, information om våra behandlingar samt senaste nytt.
Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet.
Kontakta oss på tfn för att boka tid eller för att fråga oss om behandlingen.
Atlaskotan är ett koncept för behandling baserad på den innovativa Atlantomed-metoden med samlade erfarenheter från över 200.000 behandlade klienter i Europa. Sedan starten i april 2008 har våra mottagningar behandlat ca 27.000 personer i Sverige.
